Under andra besöket av årets upplaga av antikmässan, uppstod ljuv romantik. Det var stråkorkestrar och änglar som sjöng.
Månne är det den närliggande Alla hjärtansdagen, som öppnade mina sinnen och gjorde hjärtat påverkbart.
Gunnar Nylund in my heart! <3
Kvack!!!
Ujujuj, så mycket fint det finns på mässan. Synd att man inte kan shoppa allt! Här följer en bildkavalkad. Titta och njut!
Det ligger något förväntansfull över denna dag. Lite småpirrigt och nervöst.
Det är nämligen dagen då man får chans att klämma och känna på de där sakerna man aldrig kommer ha råd att ha hemma.
Öh...
Vänta här nu?!
Vadå aldrig?
Himla trist attityd det där!
Jag börjar om!
Det ligger något förväntansfull över denna dag. Lite småpirrigt och nervöst.
Det är nämligen dagen då jag får chans att klämma och känna på de där sakerna JAG kommer köpa hem, sen när jag vunnit på lotto alternativt gift mig rikt.
En inköpslista skall skrivas och moodboard-app laddas ner. Inspiration skall insupas. Och ett glas vin.
Antikmässan 2015, here I come!
Jag går i väntans tider.
Jag väntar på en skylt. En skylt som visar var jag är och att jag finns.
Den ska jag hänga på en uttjänt gammal cykel utan sadel och kedja, med en blombeklädd korg. Stjäl den inte är ni snälla!
När jag fått skylten blir det invigningskalas. :-) Invigt är det förvisso redan, då allt nedan och mer därtill, finns tillgängligt för er på Malmgårdsvägen 24, Södermalm Stockholm.
Välkomna!
"Nu ska jag göra krabbelurer" säger jag glatt till sonen.
Han tittar misstänksamt på mig.
"Ja alltså, det är en blandning av plättar, amerikanska pannkakor och sockerkaka, försöker jag förklara."
Idén väcktes igår, när en tjej i Retro inspirationsgruppen visade upp en bild på sina nygräddade.
Jag hade nästan glömt deras existens. Gjorde dem ofta som snabblunch på 80-talet, eftersom min mor vägrade baka bullar då vi åt upp dem på en kvart.
Jag hade helt glömt vad de hette, och det är ju inte så konstigt då det låter som något från Pippi Långstrump eller Emils värld.
Krabbelurer?!
Här kommer receptet i form av bilder. De görs med fördel i farmors gamla plättlag och serveras på retroporslin. :-)
Straxt innan jul köpte jag en ny soffa. Inte för att jag egentligen behövde men för att det var ett fyndläge.
Och sådana lägen gillar vi ju.
Sen har det dröjt innan den kommit på plats. Jag tillhör nämligen kategorin som har svårt att slänga, som egentligen ogillar förändringar.
Trots upprepade försök att ge bort den gamla soffan har ingen nappat.
Kvalen har alltså varit stora.
Gjorde jag fel som valde bort den? Vi har ju trots allt haft många fina stunder tillsammans, tillbringat både dagar och nätter ihop. Den har upplevt och delat glädje och djup sorg. Ja, funnits där helt enkelt.
Ett tungt beslut att fatta....
Och tung var den....
När dagen för gravsättning var här fick vi kalla in förstärkning. Bärare i form av sonens vän och väninnan som mentalt stöd.
Men gisses så skönt nu när det är gjort. Vilken rymd, vilken yta! Bort med det tunga och in med lättjan.
Jag firade tom beslutet att börja från schratch med att köpa en tavla av mig själv. :-)
Det tycks vara den tiden just nu, tiden då projekten hopar sig. Tiden då jag inte får ändan ur att slutföra, knappt påbörja.
Men å andra sidan tycks det fenomenet ha fortgått i 25 år.
Fann t ex nyss en pläd jag vävde 1990, som ej gjordes klar. Helt värdo att ha en hemvävd pläd liggandes i ett överskåp. :-/
Ett annat projekt som hållt på i några månader är restaureringen av pinnsoffan i jag tokfyndade. När den blir klar blir den nog jättefin, men när sker det liksom?
Igår sydde jag inga lampskärmar för det skulle jag göra idag, och här ligger jag på sängen och bloggar istället.
Mellan kaffedrickande och rökning hittar jag ett tyg hemma, som ska bli en kudde till nya vardagsrumsoffan. (Ja, jag har fyndat en sådan också.) Men det måste ju fotas och läggas ut på facebook, innan det sys. Fås synpunkter och hejjarop.
Soffan förresten, den står iklämd mellan matgrupp och fåtölj då ingen bär ut den gamla till grovsoprummet....
Hm.... och så öppnar jag butik också. Nåväl, skapar Retrofeeling i en befintlig inredningsbutik i alla fall. Old shit & stuff är givetvis namnet och jag finns på både facebook och instagram. Välkomna
