Äntligen har jag varit i mitt älskade torp.

Mitt i ingenstans, mitt i skogen.

Fredag kväll till söndag. Lite lagom start på säsongen, lite för kallt för trädgårdssysslor, lite för lite gräs att klippa. I stället fanns det tid för loppistur med mor, som inte långt bort bor.

Och för skogspromenad.
Och tänka sig, flera skogsboende väsen kom i min väg.


Jag hade turen att möta den jämtländska älgen, vilken är väldigt sällsynt i Östgöta-skogarna.


Det var också härligt att se att Silvermesarna kommit tillbaka och att de redan häckar i tallen!.


Dvärgrådjuren hade tagit skydd under snödroppen, men varför?


Aha, när även jag insåg vad som lurade på oss lade jag benen på ryggen, kastade mig in i bilen och åkte på en lugnande loppis tur.

Lugnande och lugnande, det är nog få av oss loppoholics, som ser det som ett rent nöje att gå på loppis.
När alla butiker/arrangörer har den fula ovanan att öppna samma tid, så sitter man som fyndjagare i bilen och har ångest över felprioriteringar.
"Om jag bara åkt till det där andra stället först så kanske jag hade hittat just den där prylen superbilligt"
Ja, ungefär så går tankegångarna.

På väg hem till mor, som skulle åka med till Erikshjälpen i Skärblacka, tog vi oss i alla fall tid till att stanna till på två loppisar i Åby. Inga fynd där och klockan tickade på.
Ett par kvarter från mor ringer jag henne.
Jag: Vi är där om ett par minuter, på med skor och jacka!
Mor: Vill ni ha kaffe?
Jag: NEJ!!!!

Till "Blacka" kom vi runt 12.
Två hela timmar efter öppning och en timme för shopping då de stänger klockan 13.
Tack och lov klev mitt något sundare jag in och jag tänkte:
Äh strunt samma om jag går lottlös ur detta, jag är ju på trevlig tur med sambo och mor.
Inga sura miner här inte!

MEN kan ni tänka er vilken turgumma jag är. Kunderna som varit där vid öppning hade varit så korkade att de lämnade kvar en massa bra saker till mig. Kanske inte de exklusivaste fynden, men nog så användbara.
Ett krocketspel till torpet, en plastmatta att lägga på nya golvet hemma i stan och en riktigt snygg Elva-brödrost till exempel.



Efter Erikshjälpen hade vi planerat att fika på ett café i samma by(håla).
Men det visade sig att de stängde kl 13. Vafalls???? På en lördag????
Därav tillägget (håla) ovan.
Då de erbjuder en fikabuffé för 79 kr var ju besvikelsen ett faktum. Jag hade tom hoppat över frukost för att få plats med både smörgås, tårta, bullar och småkakor.
Men de hade ett trevligt bemötande och vi fick bra rabatt på en tårta att ta med hem. Och tack vare denna konstiga rutin att stänga innan folk knappt vaknat, så hittade jag Sverres!


Sverre har den goda smaken att ha öppet till klockan 14. Han hade dessutom den goda smaken att ha 20% rea på allt. Ett härligt ställe med mer högt än lågt.
Smäckfullt med kvalité och design men även pryttlar för en fattiglapp som jag.
Golvvas, Agneta, Spisa ribb och Pärlan på bilden ovan, är inköpta hos Sverre.
Nedan följer bilder på saker som tyvärr inte fick följa med hem.


Fina Snövit och hennes grabbar!


Muranokristall (?)  och fina keramiktavlor!


En tavla som mor och jag stred om, en strid hon gick vinnande ur. Med tanke på att det ej ryms några fler alster på mina väggar så var det nog tur. Hade varit svårt att välja bort någon av de andra. :-)


Fina valpar bredvid ful snubbe!


Sist men inte minst, en Stålhane-vas som med rabatten skulle kostat 880kr.
Damned att jag inte har någon kredit på mitt bankkort, för det hade jag gladeligen betalat för en sådan skönhet!
Även utan Stålhane-vas gjorde besöket hos Sverre min dag så dit åker jag igen.
Och till torpet, trots att jag nu skådat trollets fula anlete.

Hoppas ni haft lika fin helg som jag! :-)

Inspirerad av "tanterna" (sorry Karin och Sussi) som hänger i Retro-inspirationsgruppen på Facebook, gav jag mig idag i kast med något som jag möjligtvis prövade när jag flyttade hemifrån, för en så där 29 år sen.

Jag bestämde mig för att baka småkakor.
Jag menar, hur svårt kan det vara?

Kakbak är en tant-företeelse.
Och ja, jag är tant vilken sekund som helst. Ett tecken på det är t ex, att man inte kan gå på krogen flera kvällar i rad. Och det kan jag med bestämdhet icke, så nu är det istället kakbak som gäller.
Glad i hågen googlade jag fram ett recept.
Kaffesnittar, det låter som något en kaffeälskare skulle älska, så dessa fick det bli idag på premiärbaket.


Som sockerbagaren som bor i staden äntrar jag köket för att baka baka liten kaka.
När jag lokaliserat byttor och ingredienser, springer jag mellan kök och vardagsrum där den bärbara(?) datorn står, för att kolla in receptet.
Då det är si och så med minnet på tanten blir det många vändor, och att flytta med mig datorn är jag alldeles för lat för.

175 gram smör och 1 1/2 dl socker, tänderna skallrar så att magen dallrar av förskräckelse.
Och så några nyttiga mandlar på det.
Sa jag någonting om lat? Enligt receptet ska man blanda ovan ingredienser i en matberedare.
Den står så långt in i skåpet att jag valde stavmixern. Gör inte det.
Mandlar flög och smöret samlades på staven som en fettklubba.

När allt väl var ihopgrejsat så skulle det till att rullas längder på ett bakplåtspapper. Sedan plattas ut. Bakplåtspapper? Platta ut, men hur mycket?


Och vem tar hand om det här? Det nämndes varken av "tanterna" eller receptförfattaren!
Hallå barn, vill ni ha varsin kaka som mor bakat?


En rolig del av bakningen, eller jag kanske ska säga DEN roliga delen av bakningen är ju att man får tillfälle att nyttja en av alla burkar man har samlat på sig.


15 minuter senare.... Hm, jag är tveksam. Anrika Vetekatten hade nog ratat dem.


Tack och lov smakar det mesta gott på fint porslin, och om den efterlängtade kaffesmaken uteblir i kakan så kan man ju alltid sänka ner den i Melitta wannabe´n.

Vad har jag dragit för lärdom av detta då? Jo, man ska hålla sig till det man vet att man kan, men man ska inte vara rädd för att pröva något nytt. Drömmar nästa vecka kanske? ;-)

Idag så öppnar jag köksluckorna i mitt platsbyggda 50-tals kök.

Där inne finns det en hel del fint, som jag samlat på mig under åren som loppisgalning.

För drygt ett år sen fick vi hem ett brev från hyresvärden med rubriken STAMBYTE.
Mitt hjärta började slå dubbla slag och svettpärlor bildades vid hårfästet. Många har ju erfaret att ett stambyte innebär mer än att bara byta rör, att fin kvalitativ köksinredning brutalt rivs ut och ersätts med billig plastklädd plywood.
THANK GOD, hade min annars ganska slarviga hyresvärd bestämt sig för att snåla på krutet och inredningen lämnades orörd.

And I love it, trots skavankerna och tidens spår.
Den vita färgen är gulnad och lite här och där, syns vilka kulörer som var på tapeten i ett kök förr.
Huset är byggt 1953 och det ser ut som originalfärgen på skåpen gick i grönt. Efter det har de definitivt varit röda, innan de till sist blev målade i vitt.


Skabby Chict, javisst!


I glas och muggskåpet samsas svenskt, finskt, engelskt och holländskt. Lite nytt och mycket gammalt!


Glas från oidentifierat glasbruk och Spisa Ribb av Stig Lindberg vilka är mina absoluta favoriter. Om jag någonsin kommer över tekoppar av den serien till ett rimligt pris kommer jag förmodligen trilla ner och dö.


Gefle-koppar och dessertskålar från Eda glasbruk hänger med Holländska Melitta-wannabe´s.
Observera den röda färgen som hyllorna en gång i tiden var målade i.


I porslinsskåpet har jag fler tallrikar än vad som krävs för att utfodra Hammarbys fotbollslag.
Hyllbården är vald av kärlek till denna idrottsklubb, så de är hjärtligt välkomna hit på middag.
Då kan de få välja fritt om de vill äta på Gefles Kryss, Pigg, Ring, Lansett, Smide, Ek, Rondo eller Dorothy. Eller varför inte välja någon av Rörstrands Bimbo, Amanda, Karneval, Agneta, Rolle eller Elvira. Eller kanske avnjuta en smörgås på Stig Lindbergs Siam....


De kan även få varsitt kokt ägg.


En sak som hantverkarna som var här och utförde stambytet frågade, var om jag ville ta ner kryddhyllan.
Tydligen hade många grannar bett om just detta???!!!!
Jag har bara en sak att säga dessa grannar och det är GALNINGAR!


I ett av skåpen är hyllplan och innerväggar obehandlade, och det finns en viss charm med det också, MEN jag ska ta och införskaffa lite hyllpapper, så att Zebra och Siam får lite finare golv i sitt hem.
Jag är lite som skomakarens barn, då jag jobbar på ett företag som faktiskt både säljer och tar fram fina sådana, men ändå står jag här med nakna hyllplan.

Någon av dessa får det nog bli. (pressbild från Koloni Stockholm)


Något som inte är naket det är spishyllan, utan den är vackert klädd i teakfanér.
Även här har jag fått frågan om jag inte vill riva ut och ersätta med något modernare.
Nonsensdumheter, svarade jag på det!
Denna gamling inspirerade Jan som har bloggen form55 att beställa en till sitt kök och det var smickrande, då jag anser att han har både stil och smak som få. Läs HÄR hur han gick till väga.


Jag avslutar köksrundan med en closeup på läckra dryckesbehållare.
Stouten Sweetheart hittade en väninnas man när de var på motorcykelsemester i England, och sa: Den här ska Martina ha! Det är alltså en berest bira, och oöppnat får den fortsätta förgylla min hylla.

Ha en kalasdag. It´s spring in the air!

Igår besökte denna blogg-novis Antikmässan i Älvsjö för första gången.
Som proffsguide hade jag med mig Fynd eller ej-Gunilla och tur var väl det då det var gångar upp och gångar ner, fyllda med vackra saker. Jag hade lätt kunnat förlora mig/försvinna i en monter om inte Gunilla manat på.
Enligt experterna vi mötte (porslinsbloggen, femtiotalsjakten och Mangania du älskade), var det inte så mycket Retro på årets mässa.
Jag fattar ingenting eftersom jag såg toksnygga retrosaker var jag än vände blicken.
Så pass mycket att jag blev snurrig. Det kan ju förvisso vara bjudvinet som framkallade den effekten.
Kanske fick jag tom dubbelseende av mängden jag lyckades sneaka till mig. :-)
För att försäkra mig om hur det står till angående detta är det bäst att jag åker dit idag igen.

Åker dit? Åker hem menar jag ju!!!


För det är ju här jag bor numera...


Fina Luxuslampor hittade jag som jag ska inreda ovan hemma hos mig-monter med.


Mina frukostägg ska jag inta i dessa skulpturala äggkoppar...


Ytterligare en klocka till klocksamlingen....


...och en smäcker ljusstake som kan stå ovanpå...


...bredvid denna.


Ett trivsamt hem bör även ha ett husdjur el två, så dessa Gunnar Flörning kissemissar flyttar med.


Välkomna att hälsa på ni som har vägarna förbi. Tyvärr är vinet slut, men jag kan bjuda på en kopp kaffe ur Stig Lindbergs snyggservis Spisa Ribb.